Vad är viktigt att tänka på för att uppnå nationell samverkan?

Många krafter behöver samverka för att uppnå nationell samverkan. Vi har frågat olika personer som är aktiva i den här frågan både från näringslivet och skolvärlden. Hur uppnår vi nationell samverkan? Vad är viktigt att tänka på?

Per Mangs, HR-specialist NCC

Det viktigaste är att vi har en samverkan om hur vi får in den stora grupp framtida medarbetare som finns i Gymnasiesärskolan.

Om vi börjar samverka om frågorna på nationell och regional nivå kan vi dra nytta av goda exempel och undvika att göra samma misstag. Dessutom kan vi företagare påverka så att utbildningen på skolan och APL- tiden blir bättre.

Eva Axelsson, Lärare och APL-samordnare på St Eriks gymnasiesärskola

Det är viktigt att handledaren på arbetsplatsen informerar sig om vilka funktionsnedsättningar eleven från gymnasiesärskolan har. Utifrån kunskap om och förståelse för eleven kan arbetsuppgifterna under det arbetsplatsförlagda lärandet anpassas så att det fungerar.

Matchning av varje elev och praktikplats samt rätt stöd på arbetsplatsen är en förutsättning för att det ska bli ett lärande.

Rimliga förväntningar från både skola, elev och arbetsplats är något man behöver förbereda gemensamt.

Johan Olsson, Svenskt Näringsliv

Skolan och skolverket behöver lyssna mer på tankar, åsikter, idéer och kritik från näringslivet och ta till sig det. Det är oerhört viktigt att inte prata om CSR och ”välgörenhet”, det handlar om en win-win situation på lång sikt. Detsamma gäller för att få fram nationella programråd. Det måste vara utformat som ett erfarenhetsutbyte, vad är det värsta eller det bästa som kan hända? Här behöver skolan, Skolverket hjälp i dialogen. Att be om 22 veckors APL-praktik är som att föreslå en längre utlandsvistelse tillsammans på sin första date. Båda parter behöver lära känna varandra för att skapa långsiktiga relationer.

Inger Edström Dahlgren,
rektor på Gymnasiesärskolan, Umeå

Först och främst göra nätverket synligt och tydligt. Det kan göras med ett nationellt programråd. Viktigt är att både nätverk och programråd har ett klart uttalat syfte och program. Det ska samordnas med de nio nationella program som finns inom gymnasiesärskolan.

Vi vill ha rikstäckande företag i programrådet men också den offentliga arbetsmarknaden. Det nationella programrådet ska kunna stödja och ge tyngd till det lokala arbetet med att ordna APL-platser.

Mattias Berg, Lärare, Stockholms Byggtekniska gymnasiesärskola

Det viktigaste är att de olika partnerna börjar samverka – att Skolverket, Näringslivet och Huvudmännen gemensamt tittar på lösningar så att det finns praktikplatser för elever med funktionsvariationer. I bästa av världar så ska arbetsplatsen också ha en koppling till den utbildning som eleverna valt att gå. Det är inte så väldigt många elever det rör sig om – det borde gå att lösa om man planerar långsiktigt och gemensamt. Ett nationellt programråd där man tar upp huvudproblemet  – att det finns för få företag som erbjuder APL – är en början.

Anna Widing-Niemelä, gymnasiechef Botkyrka kommun

För att skolan ska kunna ta sitt ansvar – att förbereda våra elever för att delta i och utveckla yrkes- och samhällslivet – krävs att vi samarbetar mer med näringslivet. 

Vi behöver hjälpas åt och dela kunskap och erfarenheter. En viktig faktor är också att studie- och yrkesvägledningen ingår i samarbetet. 

Men när och var ses vi? Vilka mötesplatser finns för skola och näringsliv att samverka om APL?

En del av lösningen är ett programråd på nationell, regional och lokal nivå.