8 av 10 står utanför arbetslivet

78% av de som går ut gymnasiesärskolan hamnar utanför arbetslivet. I ett rättvist samhälle har alla möjlighet att delta i arbetslivet.
Personer med funktionsvariationer är en dold resurs och det kostar samhället mycket pengar att inte fler deltar i arbetslivet. Det finns många företag som i sitt CSR-arbete både anställer och ger praktik till den här gruppen och de får mycket tillbaka, bland annat lojal arbetskraft och helt nya erfarenheter. För den här gruppen innebär det att en mänsklig rättighet uppfylls. Rätten till arbete.

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet (…) rätt till lika lön för lika arbete (…) rättvis och tillfredsställande ersättning för det arbete som utförs”

(FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Artikel 23)

Unga människor m ed funktionsvariationer har idag de sämsta förutsättningarna att komma in på arbetsmarknaden. När arbetslösheten går ned så gäller det inte denna grupp. 78% av unga med funktionsvariationer står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Jessica Andersson har i sin forskning visat hur det har gått för dem som slutat gymnasiesärskolan. Resultatet visar att det finns mycket att göra för att underlätta för personer med funktionsvariationer att hitta meningsfull sysselsättning. Endast 22% är verksamma i arbetslivet och 47% går på daglig verksamhet (2011).

Att ta emot praktikanter, så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL), är idag ett sätt att ta socialt ansvar som företagen kan ta in i sin CSR- eller hållbarhetsstrategi. Det handlar om att näringslivet bereder plats för unga med funktionsvariationer att komma in i arbetslivet. Först genom att erbjuda en praktikplats och sen, om allt faller väl ut, en anställning.

Att få ut alla elever till rätt praktikplats är för många skolor en stor utmaning och metodstöd för förberedelse och matcha elever mot rätt praktikplats är en grundförutsättning.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver få en högre status på arbetsmarknaden, att de får känna att de är värdefulla. Det kan både politiker och arbetsgivarna, de som anställer människor, hjälpa till med. De som har gått i gymnasiesärskola behöver samhällets stöd för att få arbete och bli riktigt fria att bestämma över sina liv.

Källa: Jessica Arvidsson ”Sysselsättning och social rättvisa”

Jessica Arvidssons forskning visar att 47 procent går på daglig verksamhet. 22,4 procent arbetar och 6,6 procent studerar. Nästan en fjärdedel, 24 procent varken studerar, arbetar eller har daglig verksamhet.

De globala målen

I de sjutton globala mål som världen har antagit finns flera delmål som har bäring ( gäller) för människor med funktionsnedsättning.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

Noura, 18 år

Går på St Eriks gymnasium och gör sin praktik på Hunddagis i Stockholm.

Det är viktigt att det är roligt – min plats är jätterolig! Man lär sig att se upp på trafiken och cyklister när man går ut med hundarna. Sen får man träffa ägarna och då blir hundarna så glada. Jag har praktik från 10-15.00 och det enda som inte är så roligt är att plocka upp bajset på promenaden. Det är också viktigt att de som jobbar där är snälla. Min favorithund heter Milou.

Hakim, 19 år

Går samhällsprogrammet på St Eriksgymnasiet och gör sin APL på Myrorna i Skärholmen.

Det är viktigt att de som jobbar där är snälla – att de har en hand i hjärtat.

Själv måste man vara som hök på praktiken, ha koll på allt. Man lär sig nya saker varje dag. Men man måste våga fråga. Annars spelar det inte så stor roll vilken plats det blivit för mig- jag hade passat överallt eftersom jag är både aktiv och positiv som person. Det viktigaste med APL är att den finns.

Jens, 18 år

Går byggprogrammet på Kista byggtekniska gymnasium

Jag gör min praktikperiod på Atoy och jobbar mellan 8– 16.00 två dagar i veckan.  De har varit snälla och trevliga och jag har lärt mig hur man hanterar varor. Ett bra bemötande är det viktigaste och att man får lära sig det man gör på arbetsplatsen. Hur det är i arbetslivet. Det är det viktigt att det blir rätt – varorna måste komma till rätt kund. Om jag är osäker ber jag någon kolla. Jag fick ett bra bemötande – de talade om tydligt vad jag skulle göra och hur.